onsdag 5 december 2007

Ju flera kockar desto sämre soppa

Idag kommer Norrtelje Tidnings pappersupplaga med den överraskande nyheten att den borgerliga kommunledningen vill riva upp beslutet om en gemensam kostorganisation, som fullmäktige tog beslut om så sent som i början av april månad i år. Turerna kring kommunens kostorganisation har sedan några år in på 1990-talet, då de s k mjuka nämnderna omorganiserades, varit rätt snåriga. Att det finns en rad olika intressen i en verksamhet, som serverar cirka 11.000 måltider, behöver man inte vara Einstein för att räkna ut. Men så länge dessa intressen är mer eller mindre dolda, blir det som händer i och kring verksamheten mer eller mindre obegripligt.

Av kommunens kostpolicy, antagen av Kommunfullmäktige den 26 juni 2006, § 185, framgår bland annat att ”en bra måltidsverksamhet inom barnomsorg, skola och äldreomsorg är av stor betydelse för att främja den nationella folkhälsan. Visionen för Norrtälje kommuns folkhälsoarbete är att hela kommunen ska präglas av ett hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Ett angeläget område är att arbeta för en ökad fysisk aktivitet och näringsriktigare kost, då hälsovinsterna kan bli stora.”

När den helt nyligen anställde kostchefen ställs inför kommunledningens plötsliga kovändning månaden innan den nya organisationen ska börja verka, väljer hon att ligga lågt intill dess ett nytt beslut är fattat. Det är ett klokt förhållningssätt eftersom kommunen inte kan komma ifrån att man har träffat ett avtal med henne, som ny central kostchef, vilket gäller intill dess kommunen förhandlat och båda parter är överens om en lösning. Att kommunen är mån om sitt anseende som arbetsgivare blir allt viktigare eftersom man kommer att behöva nyrekrytera allt fler när Jätteproppen Orvar pensioneras. Eller ska all kommunal verksamhet läggas ut på entreprenad?

Som skattebetalare är jag naturligtvis väldigt intresserad av att alla intressen kring dessa måltider synliggörs. - Finns det krogägare som anmält intresse för matproduktionen – helt eller delvis? - Finns det intresse från Samhall eller andra sociala verksamheter att ta hand om den här produktionen och distributionen? - Hur passar sådant ihop med kommunens arbete med Agenda 21? - Om upphandling ska ske även av matproduktionen, hur klarar man att uppfylla kommunens kostpolicy? - Vad säger kommunens revisorer om allt bortkastat utredningsarbete, som ledande politiker och tjänstemän sysslat med genom åren? - Hur följer de upp att demokrati och offentlighet råder kring beslut som likt detta tillkommer i en hast? Ja, som synes finns här en hel del trådar, som jag känner lust att börja nysta i.

Inga kommentarer: