Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning, FUB i Norrtälje, har haft årsmöte ikväll och jag var där som föreningens revisor. Första gången jag kom i kontakt med den lokala föreningen var i början på 1971, då åtta kommuner och 1 församling genom beslut av makthavare på högre ort slagits ihop till storkommunen Norrtälje. Vi anställda, som tidigare arbetat i staden eller i någon av de mindre kommunerna, fick finna oss i att byta arbetsplats. Försynen var god mot mig och jag fick arbete vid Fritidskontoret, som handläggare för Föreningsbidrag och Fritidsgårdar.
Omsorgsverksamheten för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning var då något som Landstinget hade ansvar för medan fritids- och föreningsverksamhet för andra barn, ungdomar och vuxna var kommunens ansvar. Fritidskonsulenten inom Landstinget hade en idé om att omsorgens barn och ungdomar skulle kunna integreras i ordinarie verksamhet i föreningar och fritidsgårdar. Här började ett utvecklingsarbete med en samverkan, som idag ses som något helt naturligt. Detta samtidigt som föreningens eldsjälar satsade sin kraft på att utveckla verksamheten i den egna föreningen på hemmaplan men också genom kortare och längre resor, lägervistelser och besök hos andra lokala avdelningar. Det var en fantastiskt lärorik tid.
Runt om i landet finns idag många exempel på hur man tar tillvara de resurser som dessa människor besitter. Glada Hudikteatern, som gett en rad bejublade föreställningar och TV-programmet ”I en annan del av Köping” är bägge bra exempel på allt gott, som engagerade föräldrar och ledare gör för dessa funktionshindrade och för oss, som får möjlighet att berika våra liv i umgänget med dem. Intressant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar