torsdag 6 november 2008

Dålig personalpolitik kostar – nu 100.000 kronor till.

Läste tidigare idag i NT och SKTF-tidningen och hört i lokalradion att kommunen av Arbetsdomstolen dömts att betala 100.000 kronor till fackförbundet SKTF för brott mot Medbestämmandelagen (MBL), vilket jag naturligtvis inte kan låta bli att skriva om på NT-bloggen. Är någon förvånad? Inte jag. Ingenting har förändrats sedan dåvarande lokala ordförande i Lärarnas Riksförbund, Kenneth G. och jag, då ordförande i SKTF:s lokalavdelning, för sidådär 17 år sedan blev utvisade från en kurs för arbetsledare, vilken hölls i regi av personalkontoret. Jag hade dagen innan fått en signal från arbetsledare, som själva arbetade fackligt, att det fanns en del underligheter, som fördes till torgs på dessa kurser, varför jag bad Kenneth, när vi hade träffats för att justera ett protokoll, att göra mig sällskap till den utbildningsomgång, som just då genomfördes i Sparbankens lokaler.

Vi smög oss in bakvägen och satte oss längst bak i salen, men det tog högst ett par minuter innan personalchefen kom sättandes och underrättade oss om att vi inte fick vara där. Jag hade förberett mig på detta och hade som plan B att avtala en tid med honom för en genomgång av en facklig fråga. Vi gick ut, inte riktigt lika tyst som när vi kom in ;-) och sedan satte vi oss på ett fik i närheten och talade om det, som vi hade varit med om. Fackliga företrädare hade blivit utvisade från en kurs för arbetsledare!!! Som vanligt i de lägen, då personalchefen ”platsat” mig, kunde jag efteråt antingen skratta mig halvt fördärvad eller stå utanför fackföreningsexpeditionen och storgråtande krama det stora trädet där utanför.

Den här gången hade jag svårt att dricka ur mitt kaffe mellan skrattanfallen :-D Efteråt fick jag höra av dem, som suttit tillräckligt nära för att höra, att NN väääst: - Helvete, facket är här, varpå personalchefen rest på sig och gått för att visa ut oss. Tala om samverkan i en god och öppen anda?! Och det verkar sitta i! Och ändå har man flyttat till ett annat hus än det, som man höll till i då, och fackliga företrädare har kommit och gått. En annan gång, när jag känner mig något modigare, ska jag berätta om den gången när jag en gång för alla lyckades frigöra mig från mina upplevelser av tillkortakommanden på grund av den flitiga användningen av härskartekniker visavi mig som fackligt förtroendevald. Intressant.

Inga kommentarer: