måndag 9 november 2009

Nya mejl till MEP:er och riksdagsledamöter.

Ärende: Hur ser du på Acta-avtalet m m

Bästa MEP:er och riksdagsledamöter i Stockholms län! Idag och imorgon ska EU under Sveriges ledning ta fram en strategi för EU:s it-politik.


För några dagar sedan avslutades förhandlingarna kring ACTA-avtalet i Seoul. Handlingar, som läckt ut, visar att den oro, som vi känt för att en intressegrupps intressen skulle tillgodoses i högre utsträckning än alla andra legitima samhällsintressen tillsammans, i högsta grad är befogad. Till att börja med undrar jag om ni politiker väljer att gå avtalsvägen istället för lagvägen för att slippa medborgarnas insyn? Är ni medvetna om att ingånga avtal kan vara svårare att ändra än en lag? ”Ingånget avtal skall hållas och kan inte ensidigt ändras av endera part”, som grundbulten i alla avtal lyder. Det i sin tur innebär att en nödvändig översyn och anpassning av upphovsrätten – en copyright för den digitala tidsåldern – inte låter sig göras i brådrasket. Om jag förstått Mark Klamberg rätt ska avtalet godkännas i EU-parlamentet.


För att visa att jag inte är ensam om att känna stor olust inför det som pågår bakom ryggen på oss alla, länkar jag till Sagor från livbåten, som sätter ord på det som många av oss tänker. För att ni ska förstå hur världsomspännande diskussionen är när det gäller behovet av en översyn av copyright/upphovsrätten delar jag med mig av rapporter, som jag själv brottas med med hjälp av Google Översätt – Moral Panics and the Copyright Wars; Knight-kommissionens rapport The Information Needs of Communities in a Demokracy; rapporten A Strategy for Copyright in the Digital Age utgiven av den brittiska regeringens Intellectual Property Office (förstår dock inte varför de vill bekämpa tekniken P2P, som kan användas för helt lagliga ändamål) Här i Sverige finns bland andra Juliagruppen och D2D-gruppen. Detta förutom Michael Geist, som Marcus Fridholm refererade till i sitt blogginlägg, som jag länkade till här ovan.


På vilket sätt förkovrar sig MEP:s och riksdagsledamöter i dessa frågor? Vad gör du för att öka öppenheten och transparensen, så att vi medborgare slipper spekulera?

Med vänlig hälsning

- - -

Ett särskilt tack till Marcus Fridholm, som inspirerade mig med sitt inlägg Acta en studie i självförvållad maktlöshet! Och till Mark Klamberg som tolkat var makten att besluta i saken ligger, nu när Lissabonfördraget gäller. Efter alla ansträngningar att försöka förstå vad vi medborgare har försummat, när det gäller dialogen med dem, som vi valt för uppgiften att företräda oss, fylls jag nu av frågor; frågor som bara de kan svara på. Med reportaget i Svenska Dagbladet i färskt minne, är jag intresserad av på vilket sätt den lagstiftande församlingens ledamöter skaffar sig kunskap, när det gäller en konstruktiv lagstiftning för informations- och kunskapssamhällets utveckling. En riksdagsledamot Karl Sigfrid; (M) noterar också läckan om ACTA-avtalet. Jardenberg rapporterar från Visbyagenda där grunden för EU:s it-politik nu läggs. Där finns en länk till Torstenssons anförande. DN Europa 2009 har en informativ artikel.


Uppdatering: Opassande har ett mycket läsvärt inlägg, som jag missat tidigare - Acta, eller hur man stryper innovation och internet i ett svep.


Avslutar med Intensifiers tankar utifrån frågan Vad är internet? Metaforen med havet och sjöfarten gör det lätt att följa med i hans resonemang. ”Precis som med sjöfarten är det idag upp till oss att framhäva de goda sidorna av Internet och minimera de dåliga. Vi kan och bör alltså lära oss av tidigare kommunikationsrevolutioner. Vilka är nätets nya kolonisatörer, och hur påverkar internet våra liv? En av de första webbläsarna hette Netscape Navigator, en annan Internet Explorer och en tredje Safari. Upptäcktsfärden har med andra ord bara börjat. Det är här som nätpolitiken träder fram”.

Intressant.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Gun,

Jag fick ditt email, och delar dina farhågor om ACTA-avtalet. Vi är redan anslutna till ett antal internationella upphovsrättsavtal som försvårar nödvändiga upphovsrättsreformer, och ACTA låser fast oss ytterligare.

Det hela blir inte bättre av att vår lagstiftning blir fastlåst genom en process som varken medborgare eller lagstiftare kan ta del av.

Jag har tidigare sagt att villkor för Sveriges medverkan i förhandlingarna bör vara full öppenhet och att internetkapitlet stryks. Nu är det dock oklart om Sverige, när Lissabonfördraget träder i kraft, kan bestämma självständigt huruvida vi vill ansluta oss till ACTA. Jag utreder just nu den frågan.

Gun Svensson sa...

Hej Karl!
Du är ett ljus i ett, som det förefaller, djupt mörker - sätter verkligen värde på det jobb som du lägger ner.

Dennis Nilsson sa...

"Avtal" som tillkommer under de premisser som ACTA-avtalet förhandlas fram, med ojämbördiga avtalspartner, d.v.s vi medborgare runtom världen undanhålls information om vad avtalet egentligen går ut på, äger ingen giltighet, och är inte ens värt det papper det är skrivet på.

Det finns många finurliga och legala sätt att obstruera på.

De som driver på ACTA-avtalet är ju experter på spetsfinurligheter. Vi gräsrötter skall ju inte vara sämre.

Knowledge Ecology International,
http://www.keionline.org, har en bra sammanfattning om vilka dessa damer och herrar är, och vilka DE representerar.

Gun Svensson sa...

@Dennis: Eftersom vi har ett styrelseskick med en representativ demokrati, så är vi medborgare bundna av de avtal som våra företrädare i riksdagen och EU-parlamentet skriver under. Fram till dess att beslut tagits får vi försöka påverka de valda - sviker de oss får vi jobba för att byta ut dem. Jag och många med mig befinner oss nu där vi både försöker påverka de som bestämmer idag samt laddar för att byta ut dem som svek oss när det gäller FRA-lagstiftningen och ser ut att vilja svika oss när det gäller ACTA-avtalet. När det gäller civil olydnad gäller det att tänka sig för så att vi inte spelar "nätövervakarna" i händerna och gör livet surt för PP:s kandidater - själv hoppas jag få förtroendet att bli en av dessa. Tack för att du länkat till Keionline - använde länken redan i lördagens inlägg, men det tål att upprepas, vilka som har insyn när vi medborgare möts av hemligstämpel. Det talar sitt tydliga språk!